Klampenborgs Naturreservat

Klampenborg är en ö och ett naturreservat som ligger i Ljungans mynning i Svartviksfjärden vid Essvik i Njurunda socken i Sundsvalls kommun. Ön som ursprungligen kallades Dårholmen blev ett kommunalt naturreservat 1993. Naturreservatet är knappt 64 hektar stort varav 25 hektar på land.

På ön finns spår av mänskliga aktiviteter från tidig järnålder, bland annat finns här ett stort gravfält. År 1864 köptes ön av Jens Bing och Anders Petter Hedberg och ett sågverk anlades på ön. Ett helt samhälle byggdes upp runt sågverket som drevs fram till 1932. Som mest bodde cirka 400 personer på ön. De sista bofasta lämnade ön på 1960-talet och idag är samtliga byggnader rivna.

Dolt i den vackra och lummiga lövskogen på ön Klampenborg finns spår av tidigare mänsklig verksamhet. Ön kallades ursprungligen Dårholmen, troligen härlett från något dialektalt ord eller möjligen därför att den var så vacker, det vill säga från ordet bedåra. Här kan du förutom spår från tidig järnålder också finna rester som visar att ett helt sågverkssamhälle har funnits här.

Idag har naturen tagit överhand och en stor del består av lummig lövskog med bland annat lönn och alm. Fågellivet är rikt liksom växtligheten. Tillsammans med de kulturvärden som finns här är denna ”oas” verkligen värd att besöka.

Klampenborg är ett kommunalt naturreservat och reservatet sköts av Klampenborgföreningen. Syftet med reservatet är att bevara områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden samt att underlätta för allmänheten att besöka området. Reservatets skötsel inriktas på att låta lövskogens utveckling mot naturskog fortsätta och att vidmakthålla de öppna markerna genom slåtter eller bete.

Ön besöks numera av många människor, som på lättgångna stigar hittar en öppen natur med storvuxna träd och vacker sommarblomning i en rofylld miljö. För allas trivsel har några bänkar och grillplatser gjorts i ordning.

Berggrunden
Klampenborg har en ovanlig berggrund. Den består av en speciell form av Härnögranit med långa raka fältspatkristaller. På ön finns också gångar som härstammar från vulkanen på Alnön samt flyttblock kvarlämnade av senaste inlandsisen. De skepp som kom för att hämta trävaror under sågverkstiden lämnade sin barlast av sten, snäckor och fossil på ön. Därför kan du efter stränderna på båda sidor om ön finna mycket barlaststenar, snäckor och fossil av olika ursprung. Observera att det inte är tillåtet att plocka med sig dessa stenar.

Lövskog
Mer än 75 % av reservatets yta är skogsmark. Skogen har i stort sett stått orörd under de senaste decennierna. Under sågverksepoken planterades många ädellövträd som sedan har spridit sig. Den före detta parken vid sommarvillan består idag av en tät ädellövskog med stort inslag av framförallt alm och lönn. Intill sommarvillan har en röjning gjorts för att återskapa en luftigare miljö och framhäva de enskilda träden. Där växer bland annat knotiga lindar och en hästkastanj. På andra ställen kan man se till exempel ek, sykomorlönn, balsampoppel och hassel. Där lövtaket är tätt trivs skuggtåliga arter som ormbunkar och nejlikrot. I gläntorna växer många kultiverade växter till exempel toppklockor, äppelträd och vinbärsbuskar. Lövskogen domineras av björk, rönn, sälg och al. Runt öns stränder växer gråalen som en albård. Längs stränderna växer olika arter av starr, tåg och måror samt fackelblomster och strandråg. Den öppna marken i reservatet domineras av hundäxing som är konkurrenskraftig och lätt tar över så fort man slutar att hävda marken. Den har liksom klöver och andra ärtväxter till exempel käringtand och humlelusern ofta såtts in som vallväxt. På eller nära betad mark i reservatet växer kattfot, blåklocka, timotej och rödven.

Fågellivet
Den omväxlande vegetationen med mycket buskar och träd i olika stadier av liv, död och förmultning ger en vädigt bra förutsättning för ett rikt djurliv. Insektslivet gynnas och här kan en specialist hitta ovanligare vedlevande arter. Det ger också en viktig grund för fågellivet. På ön häckar många fågelarter, i täta buskar eller på marken under buskarna, i håligheter i torra träd och högt upp i grenklykor. Andra fåglar besöker ön mera tillfälligt. I den lummiga lövskogen trivs många fågelarter däribland rosenfink, näktergal, härmsångare, svarthätta, grönsångare, stenknäck, göktyta, mindre hackspett och skogsduva. Nötväcka, rödvingetrast , lövsångare, och blåmes ser man ofta här.

Insekter
Här finns skalbaggsarter som i övrigt främst påträffas i södra Sverige. Ett sådant exempel är lundbroklöparen, en jordlöpare som har en av de nordligaste förekomsterna i Sverige just på Klampenborg. Den är rödlistad i Sverige, det vill säga speciellt skyddsvärd. En annan sådan ”sydlig art” är vågbandad brunbagge, en vedlevande skalbagge som på Klampenborg har en svensk nordlig utpost.

På Klampenborg har hittills mer än var fjärde skalbaggsart visat sig vara ”ny” för Medelpad. Något som tyder på att vi kan förvänta oss många arter av skalbaggar och andra insekter på Klampenborg, inte minst växtätande insekter. En första artlista för skalbaggar har gjorts i ordning. Bland fjärilar har setts de vanligare gräsfjärilar, blåvingar och guldvingar av olika arter, aurorafjäril, storfläckig pärlemorfjäril, nässelfjäril men även den långflyttande tistelfjärilen med flera.

Däggdjur
Rådjur finns i reservatet liksom hare, räv, ekorre, hermelin och smågnagare. Bäver hittar stammar att fälla på stränderna. Från stranden kan man se gråsäl på nära håll.

Järnåldersrösen
Klampenborg har spår av mänskliga aktiviteter från tidig järnålder, det vill säga sedan cirka 2 000 år tillbaka. På flaggbergets krön finns ett stort stenröse och på dess sydsluttning ett gravfält. Enligt äldre uppgifter ska här ha funnits ett mycket stort antal gravar från järnåldern, kanske det största antalet i hela Norrland. Sågverket År 1864 köptes Dårholmen av Jens Bing och Anders Petter Hedberg. Ett sågverk anlades och ett helt samhälle byggdes upp runt sågen som drevs till 1932. Som mest bodde här cirka 400 personer. Idag är samtliga byggnader rivna. Kajer, grunder och gamla jordkällare vittnar om vad som varit. Parken vid Hedbergs sommarvilla har utvecklats till en lummig ädellövskog. Ett gediget arbete har lagts ner på att dokumentera öns industrihistoria. I dag finns ett stort antal foton med byggnader och människor dokumenterade.

Klampenborgföreningen
Naturreservatet på Klampenborg sköts av Klampenborg- föreningen. Guidade visningar av reservatet för föreningar, skolor eller andra grupper kan ordnas. En broschyr beskriver Klampenborgs naturreservat närmare. Den kan fås från Klampenborgföreningen eller från Sundsvalls Kommun, Stadsbyggnadskontoret.